MST om Stora Enso

04 maj 2010 at 3:27 Lämna en kommentar

Att ljuga är det som Stora Enso gör bäst, säger Joao Pedro Stedile på MST:s huvudkontor i São Paulo.

Stedile, en 56 årig ekonom, är en av de mest välkända ledarna och grundarna av MST, de jordlösas rörelse, en av världens största sociala rörelser med en medlemsras på över 1,5 miljoner. Rörelsen verkar för att försvarar småbrukares jordrättigheter i Brasilien, ett av de länder med högsta koncentration av markägande i världen, där närmare hälften av den brukbara jorden kontrolleras av bara 1 % av befolkningen. Eftersom landets officiella jordreformsprocess står still, ockuperar MST:s  medlemmar marker tillhörande stora jordägare.

Ockupationerna bemöts med ilska från de mäktiga storgodsägarklasserna och de privata medierna i landet återspeglar hatet. De jordlösa anklagas för terrorism, och kriminaliseras i vissa delar av landet.

– Stora Enso har anammat den brasilianska elitens åsikter och metoder, deklarerar Stedile.

– Företaget snedvrider våra ord medvetet, fortsätter John Paulo Rodrigues, också han språkrör och ledare i de jordlösas rörelse.

Rodriguies är av enny generation MST:are, de som växt i kampen om jordrefrom. Han växte själv upp i en jordlös bosättning och är på sitt sätt ett levande exempel på en radikal jordreform.

Enligt rörelsens uppskattningar har 380.000 familjer bosattas genom MST på mark som tidigare inte brukades. Förutom jordbruket har dessa familjer också kunnat utbilda sina barn, särskilt genom MST:s egna skolor. Men fortfarande kämpar 97 000 familjer efter en bit jord, i små bräckliga tält vid vägkanter, i MST-ledda ockupationsläger.

Stora Enso anklagas för att fördröja jordreformen och betraktas med misstänksamhet från miljöorganisationer. Enligt Joao Paulo Rodrigues kämpar företaget och de jordlösa, som är bland de fattigaste grupperna i det brasilianska samhället, om samma marker.

– På tio år har MST lyckats erhålla 80 000 hektar mark genom massmobilisering och ett intensivt tryck på storgodsägaren. Samtidigt har Stora Enso köpt upp hundratusentals hektar mark på bara tre år. Detta är oacceptabelt.

Trots allt detta gick Stora Enso och MST med på att mötas i juni 2009. Rörelsen ville informera företagets finska direktörer om Stora Ensos maktmissbruk i Brasilien. Hoppet var att överkomma meningsskiljaktigheterna.

– Vi hoppades kunna lösa konflikterna genom att diskutera frågorna rationellt med direktörer från Sverige och Finland, säger Joao Paulo Rodrigues och fortsätter; men våra förväntningar krossades när företaget gick ut och angrep oss offentligt.  I stället för att förbättra sina metoder och arbeta för att lösa konflikterna.

Lauri Peltola, informationschef på Stora Enso, hävdade i Finlands största dagstidning, Helsingin Sanomat, att Rodrigues hotat företaget med våld om de inte lämnade Brasilien. En annan direktör från Stora Enso gick också ut och påstod att jordlösa kvinnor attackerat poliser med  skäror under en ockupation. Även Stora Ensos VD, Jorma Karvinen (i bild), upprepade anklagelserna en vecka senare i samma tidning.

– Det är lögner, säger John Paul Rodrigues och förklarar, det jag verkligen sa var raka motsatsen. Det är de jordlösa som drabbas av våld och dödsfall som ett resultat av Stora Ensos aktioner.

Förteckningarna på jordägande i Brasilien är förvirrande och korruption är vanligt förekommande. Konflikter kring jordägande är vanliga och ofta våldsamma. I allmänhet är det jordreform aktivister som far mest illa. Enligt den jordrättsorganisationen Comissão Pastoral da Terra har mer än 1.300 bönder mördats i jordägarkonflikter de senaste två decennierna.

– Stora Ensos koncentration av mark ökar våldet på landsbygden. När bönder gör anspråk på marker för jordreformen – inklusive de som ägs av Stora Enso – attackeras de av jordägarna och polisen, förklarar Joao Paulo Rodrigues.

Enligt Stedile matar Stora Enso medierna medvetet med lögner.

– Enligt de brasilianska tidningar har företaget ett särskilda tillstånd för sina plantager i gränsområden. De finska tidningarna talar om våld och hot från MST. Företaget ljuger systematiskt.

De nordiska multinationella företagens anseende tärs kontinuerligt. Brasilianska åklagare har inlett flera undersökningar av Stora Enso, rörande allt från anklagelserna om mutor till olagliga markköp.

Enligt miljöorganisationer är monokulturer av eukalyptus skadliga för miljön. De orsakar, bland annat, utarmningen av grundvatten, försämringen av jordkvalitén och miljöproblem orsakade av bekämpningsmedel och växtgifter.

Men för MST är de sociala problem är de värsta. Storgodsen sväljer småbruken. Arbetstillfällena på landsbygden minskar och mindre mark används för lokal livsmedelsproduktion. De enorma plantagerna fördröjer också jordreformen, då marker görs otillgängliga.

En nytt kapitel öppnades i Brasilien 2002, då Luiz Inácio Lula da Silva från Arbetar Partiet, (PT), blev landets president. Sociala rörelser utgör grunden för partiet. De jordlösas rörelse och små fackföreningar utgjorde hans främsta anhängare på landsbygden. Dessa rörelser hade förväntat sig att PT skulle starta en social revolution. Men så blev inte fallet. Lulas regering gjort vissa sociala reformer, men alltid genom politiska kompromisser. Där skiljer sig regeringen och PT från de sociala rörelser som MST.

– Lula-regeringen andra mandatperiod har bromsat jordreformen. Först var målet att bosätta 100.000 familjer per år, men på senare år har mål reducerades till 20 000 familjer. Dessutom är de flesta nya bosättningar koncentrerade i Amazonas – som bör skyddas, inte befolkade, säger Rodrigues.

Konflikten mellan Stora Enso och MST är ett exempel på en krock av två utvecklingsmodeller.

– Vi är inte emot Stora Enso eller pappersindustrin, men vi motsätter oss den ekonomiska modellen de företräder, där marken koncentreras i händerna på en liten elit, säger Rodrigues. För de jordlösa, symboliserar Stora Enso superkoncentrerade storjordbruk som hotar småbrukare. Den bygger på stora egendommar och stora investeringar, med skattelättnader. De kontroller all jordbruksmark, vatten källorna och förorenar miljön med bekämpningsmedel, fortsätter Rodrigues. Vi vill ha en annan typ av utveckling som uppmuntra och stödja en hållbar livsmedelsproduktion och skapa arbetstillfällen på landsbygden.

João Pedro Stedile påpekar att det är möjligt att odla eukalyptusträd på små gårdar på ett hållbart sätt.

– En liten bonde kan odla, ska vi säga, två hektar eukalyptus på en egendom på 10 hektar. Men pappersmassaföretagen vill inte ha denna modell, eftersom de anser att vinsten är för låga. De kräver alltid den högsta vinsten och strunta i de sociala och miljömässiga konsekvenserna.

– Företaget exporterar massa till Finland som tillverkas i sin fabriken i Bahia som oförädlad råvara. Det brasilianska folket drar inte nytta av det alls. Den tidigare producenterna, de brasilianska företagen, tillverkade åtminstone en del av papper i Brasilien. Stora Enso bryter mot lagen. Många alvarliga åtal har väckts mot företaget, som också ägnar sig åt korruption. Men det drar fortfarande enorma vinster från sin verksamhet, fortsätter Stedile.

– Vad hjälper det om företaget betalar några tiotals miljoner i skatter här, då det skickar hundratals miljoner till Finland? Skäms inte den finska staten, företagets största aktieägare, för denna neo-imperialistiska verksamhet?

Den finska försvarsminister Jyri Häkämies – vars ansvarsområden bland annat omfattar kontrollen av företag som staten är delägare i – har vid flera tillfällen sagt till den finländska riksdagen att regeringen inte kommer att gripa in i skötseln av Stora Enso. Även Kari Järvinen, vd för Solidium, ett holdingbolag som styr det statliga inflytandet i finska företag, har deklarerat att han inte anser det nödvändigt att vidta åtgärder när det gäller brottsanklagelserna riktade mot Stora Ensos verksamhet i Brasilien.

Häkämies medgav offentligt att Stora Enso-situationen skadar anseende för företag som kontrolleras av den finska staten. Ändå hävdar Häkämies, en representant för den sittande högerregeringen, att statens ansvar är att skapa en gynnsamt näringslivsklimat och inte lägga sig i företagens dagliga verksamhet.

– Ingen regering, från något block, har ingripit i företagets produktionsverksamhet. Det kommer inte vi göra heller, konstaterar Häkämies.

Mika Rönkkö redaktör för Le Monde Diplomatique Finland

Artikeln är översatt av Störa Enso och har tidigare publicerats på MST:s hemsida

Entry filed under: Artikel. Tags: .

Protester mot Stora Enso i Falun Veracel om MST

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


What paper can do

Citat ur Stora Ensos hållbarhetspolicy 2006

Ekonomiskt ansvar:
"Vi måste bedriva en lönsam verksamhet samt vara en attraktiv och pålitlig investering, arbetsgivare, leverantör och affärspartner. Vi strävar efter att bidra till ekonomiskt välstånd i de samhällen där vi är verksamma."

Miljöansvar:
"För att minimera miljöpåverkan har vi ett livscykelperspektiv och använder tillämplig
miljöteknik. Vi använder råvaror, energi och andra resurser på ett effektivt sätt. Våra produkter tillverkas huvudsakligen av förnybara råvaror som kan återvinnas och är säkra att använda. Vi verifierar virkets och fibrernas ursprung, anskaffar dem endast från lagliga och godtagbara källor och främjar ett uthålligt skogsbruk".

Socialt ansvar:
"Vi bedriver all vår verksamhet enligt etiska affärsprinciper. Vi respekterar och stöder globalt accepterade mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, och vi skapar en
sund och säker arbetsplats för alla anställda. Vi är en ansvarsfull samhällsmedborgare och tar vårt ansvar för att stödja social utveckling."

What paper can do

Citat från Stora Ensos hemsida. Vi tar miljöfrågorna på allvar:

"En del tror att miljöhänsyn och affärsverksamhet står i motsatsförhållande till varandra. Så är det inte.

För oss är miljöarbetet en investering i större konkurrenskraft och högre lönsamhet. Vi vill att våra leverantörer och samarbetspartners tillämpar samma principer som vi, så att miljöpåverkan kan minimeras i alla led - från råvara till slutprodukt.

Ett starkt konkurrensmedel.

Kunder, allmänhet, anställda och ägare tar miljöfrågorna på allvar och kräver att vi i vår verksamhet tar största möjliga miljöhänsyn.Vi nöjer oss inte med att följa lagar och andra myndighetskrav. Vi ställer hårdare krav, eftersom vi anser att en stark miljöprofil både bidrar till ett miljömässigt uthålligare samhälle och en starkare position i den internationella konkurrensen.

Trä är bättre för miljön

Genom att garantera att våra produkter kommer från skogar som brukas på ett ansvarsfullt sätt, stärker vi inte bara vår konkurrenskraft. Vi befäster också träets roll som ett miljöriktigt alternativ i jämförelse med andra material som aluminium, plåt och plast."

RSS rethink – Stora Enso

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

RSS Pulp News

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

RSS Skydda Skogen

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

What Paper Can Do

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 10 andra följare


%d bloggare gillar detta: