Nordisk pappersindustri flyttar – människor tvingas migrera

30 mars 2010 at 12:58 1 kommentar

Svensk-finska Stora Enso flyttar allt mer av sin produktion till Latinamerika. Det ökar konkurrenskraften, enligt pappersföretaget. Men samtidigt innebär det att svenska byar dör ut och att den brasilianska landsbygdsbefolkningen körs bort från sina marker.

När skogs- och pappersföretaget Stora Enso presenterade sina planer på att bygga den stora massafabriken i östra Brasilien blev reaktionerna i området positiva. Det utlovades tusentals nya jobb och utveckling i en region med hög arbetslöshet och utbredd fattigdom. Tio år senare är lokalbefolkningen inte lika positivt inställd. Fabriken och plantagerna har inte mer än 750 anställda, samtidigt som tusentals hektar jordbruksmark och regnskog ödelagts.

Stora Ensos eukalyptusplantager har fått namnet ”gröna öknar” av människorna som bor i området. Träden står i raka led och med sin växtkraft suger de upp enorma mängder vatten. Inte ens ogräs och insekter överlever där. På den mark där det fanns atlantisk regnskog har en öken av eukalyptus brett ut sig.

För ursprungsbefolkningen, som tidigare levde av regnskogen, var företagens ankomst förödande. De hade inte några dokument på den mark där de levde och kunde inte bevisa att de ägde den. Därför var det fritt fram för pappersföretagen. Skogarna försvann och många ursprungsinvånare tvingades flytta in till städerna.

– Förut gick vi ut och jagade. Vi tillbringade hela dagen i skogen och åt frukter och örter. Nu är det annorlunda, säger Antonio dos Santos, Tupinikimindian i byn Pau Brasil, med en suck. Eukalyptusen ger ingenting. Inte ens frön till fåglarna.

Från Sverige till Brasilien

I slutet av oktober meddelade Stora Enso att man säger upp 1700 anställda i Sverige och Finland. För invånarna i Norrsundet utanför Gävle innebär det att ortens stora arbetsplats, massafabriken, läggs ner, trots att den gick med vinst. 325 personer förlorar jobbet, vilket gör att många kommer att tvingas flytta därifrån.

– Dessa nedläggningar, produktionsrationaliseringar och personalminskningar är, även om de är smärtsamma, avgörande för Stora Ensos konkurrenskraft på lång sikt, sade VD:n Jouko Karvinen på en presskonferens.

Stora Ensos investeringar har nu flyttat från Sverige till Latinamerika. I Uruguay planerar man att bygga en massafabrik i anslutning till sina eukalyptusplantager. I östra Brasilien har företaget, tillsammans med det delvis norskägda Aracruz Cellulosa, byggt världens största massafabrik och i anslutning till den odlar de 75.000 hektar snabbväxande eukalyptusträd. Med ett optimalt klimat, klonade plantor, billig arbetskraft och få skatter ger det företagen en stor vinst.

Brasiliens yta är ungefär lika stor som hela Europa, men har världens mest ojämlika fördelning av mark. Därför finns det, trots de stora ytorna, en markbrist i landet. De jordlösas rörelse, Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra (MST), har samlat två miljoner människor i kampen för en jordreform. Enligt brasiliansk lag har de jordlösa rätt till mark som inte är tillräckligt produktiv. Eftersom eukalyptusodlingarna varken ger mat eller särskilt många arbeten anser MST att plantagerna är ett solklart fall för en sådan jordreform.

– Pappersföretagen säger att de tar hit utveckling, men för vem är det utveckling? Är det för samhället eller är det för deras egna fickor? undrar Jorge Gromelich som är aktiv i MST.

”Vi vill ha tillbaka vår jord”

Vid ingången till MST:s läger i São Gabriel finns en banderoll med stora målade bokstäver som säger: ”NEJ TILL EUKALYPTUS, JA TILL BRÖD!”. 350 jordlösa familjer har marscherat i två veckor och slagit läger på pappersföretagens nyvunna mark. De har blivit bortträngda från sina hem och marker, där nu Stora Enso och andra pappersföretag planterar eukalyptus.

När jag kommer till lägret är alla trötta efter den långa marschen. Barnen är solbrända och myggbitna, men engagemanget är fortfarande starkt. De nordiska pappersföretagen måste bort, säger de. Cleusa är en av de jordlösa som har organiserat protestmarschen.

– Vi är oroade för vad som kommer att hända när företagen köper upp mer mark. Redan nu börjar det bli svårt att odla ris på grund av vattenbristen. Och marken som borde användas för att producera mat används i stället till att tillverka pappersmassa som exporteras till Europa. Vi vill ha tillbaka vår jord. Den här marken skulle kunna ge mat till 530 familjer, säger hon.

Stora Ensos produktionsrationaliseringar påverkar både Sverige och Brasilien. I Norrsundet, liksom i de brasilianska byarna, tvingas människor flytta på grund av företagets ”konkurrenskraft på lång sikt”. För invånarna i Norrsundet innebär det en förlorad försörjning och en utdöende by. För den brasilianska landsbygdsbefolkningen betyder det sänkt grundvattennivå, få arbetstillfällen och gröna öknar där varken människor eller djur kan överleva. Stora Ensos flytt gör att människor i både Sverige och Brasilien tvingas migrera.

Kerstin Edquist

Artikeln har tidigare publicerats på Latinamerikagruppernas hemsida

Entry filed under: Artikel. Tags: .

Film och föredrag i Uppsala: The Eucalyptus Greenwash Trädplantager är inte skog och människor äter inte eukalyptus

1 kommentar Add your own

  • 1. Andreas  |  09 april 2010 kl. 14:13

    Förstår inte denna vurm för MST. Ni om några borde veta vad det är för organisation, egentligen. En kommunistisk rörelse som avlönar ”demonstrerande” familjer, slår sönder oskyldiga företags resurser samt faktiskt klassas som en kriminell organisation i sitt hemland.

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


What paper can do

Citat ur Stora Ensos hållbarhetspolicy 2006

Ekonomiskt ansvar:
"Vi måste bedriva en lönsam verksamhet samt vara en attraktiv och pålitlig investering, arbetsgivare, leverantör och affärspartner. Vi strävar efter att bidra till ekonomiskt välstånd i de samhällen där vi är verksamma."

Miljöansvar:
"För att minimera miljöpåverkan har vi ett livscykelperspektiv och använder tillämplig
miljöteknik. Vi använder råvaror, energi och andra resurser på ett effektivt sätt. Våra produkter tillverkas huvudsakligen av förnybara råvaror som kan återvinnas och är säkra att använda. Vi verifierar virkets och fibrernas ursprung, anskaffar dem endast från lagliga och godtagbara källor och främjar ett uthålligt skogsbruk".

Socialt ansvar:
"Vi bedriver all vår verksamhet enligt etiska affärsprinciper. Vi respekterar och stöder globalt accepterade mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, och vi skapar en
sund och säker arbetsplats för alla anställda. Vi är en ansvarsfull samhällsmedborgare och tar vårt ansvar för att stödja social utveckling."

What paper can do

Citat från Stora Ensos hemsida. Vi tar miljöfrågorna på allvar:

"En del tror att miljöhänsyn och affärsverksamhet står i motsatsförhållande till varandra. Så är det inte.

För oss är miljöarbetet en investering i större konkurrenskraft och högre lönsamhet. Vi vill att våra leverantörer och samarbetspartners tillämpar samma principer som vi, så att miljöpåverkan kan minimeras i alla led - från råvara till slutprodukt.

Ett starkt konkurrensmedel.

Kunder, allmänhet, anställda och ägare tar miljöfrågorna på allvar och kräver att vi i vår verksamhet tar största möjliga miljöhänsyn.Vi nöjer oss inte med att följa lagar och andra myndighetskrav. Vi ställer hårdare krav, eftersom vi anser att en stark miljöprofil både bidrar till ett miljömässigt uthålligare samhälle och en starkare position i den internationella konkurrensen.

Trä är bättre för miljön

Genom att garantera att våra produkter kommer från skogar som brukas på ett ansvarsfullt sätt, stärker vi inte bara vår konkurrenskraft. Vi befäster också träets roll som ett miljöriktigt alternativ i jämförelse med andra material som aluminium, plåt och plast."

RSS rethink – Stora Enso

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

RSS Pulp News

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

RSS Skydda Skogen

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

What Paper Can Do

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 10 andra följare


%d bloggare gillar detta: