FIAN lanserade rapport om monokulturer och rätten till mat i Köpenhamn

25 mars 2010 at 5:03 Lämna en kommentar

Den 10 december, under klimattoppmötet i Köpenhamn, arrangerade FIAN ett seminarium om monokulturer och dess konsekvenser för rätten till mat i Latinamerika.

I seminariet, där också FIANs rapport ”Red Sugar, Green Deserts”, lanserades, deltog Ana Filippini från World Rainforest Movement, Miguel Palacin från ursprungsfolksrörelsen CAOI samt Luiz de Moura från de jordlösas rörelse MST i Brasilien. Moderator var Jennie Jonsén från FIAN Sverige.

Jennie Jonsén började med att hälsa alla de omkring 45 deltagarna välkomna samt ge en bakgrund till problematiken med monokulturer. Satsningen på monokulturer, som innebär ensidig och ofta storskalig odling av en enda gröda, har med stöd från stater och privata investeringar ökat sedan 50-talet. Problem som minskad biologisk mångfald, hög kemikalieanvändning samt erosion av jordar har diskuterats mycket, men det är få som har pratat om storskaliga monokulturer ur ett mäniskorättsperspektiv. Tanken med seminariet var att lyfta upp just denna aspekt.

Först ut i panelen var Ana Filippini från WRM (World Rainforest Movement) i Uruguay, som pratade om monokulturer ur ett genusperspektiv. WRM har under flera år dokumenterat monokulturer av träd och dess konsekvenser för byar i Afrika, Asien och Latinamerika. Filippini menade att det är viktigt att komma ihåg att dessa odlingar vanligen föregås av avskogning för att möjliggöra plats för plantagedriften.

– I motsats till naturskogar ger trädplantage inga möjligheter till försörjning för de omkringliggande byarna. Byarna är ofta väldigt beroende av skogarna för sin försörjning eftersom skogen tillför mat, bränsle och byggnadsmaterial. Dessutom är de beroende av skogarna för att finna naturmedicin då de flesta oftast är för fattiga för att köpa konventionell medicin.

Företagens uppköp av stora arealer av skog har resulterat i att ursprungsfolk, småbrukare och landsbygdsbor tvingats lämna sina byar och att fattigdomen därmed har ökat. I byar som är beroende av skogen för sin försörjning, är det kvinnor som traditionellt sett har ansvaret för att samla de frukter och grönsaker som går att finna i utkanterna av skogarna. När skogen höggs ner för att lämna plats åt monokulturer blir maten inte längre lika tillgänglig utan måste sökas djupare i skogen i områden dit vanligtvis bara män beger sig. Därmed blir kvinnorna mindre självständiga och deras beroende av männen ökar.

Efter Ana Filippini var det Miguel Palacins tur att prata. Miguel Palacin kommer från Peru och är koordinatör för den andinska ursprungsfolksrörelsen CAOI (Coordinadora Andina de Organizaciones Indígenas). Palacin menade att det är dags att vi slutar upp med alla falska lösningar i kampen mot klimatförändringarna och i stället tar tag i roten till problemen. Som exempel på falska lösningar nämnde han bland annat stora monokulturer för produktion av agrobränslen och handelssystem för utsläppsrätter. Latinamerika och Afrika håller på att förvandlas till marknader där rika länder köper upp mark för att säkerställa sin egen mat-och bränsleproduktion eller investerar i klimatprojekt som egentligen innebär avskogning för att anlägga trädplantage för produktion av agrobränslen.

– Det hela bygger på ett eurocentriskt och individualistiskt tänkande. De rika länderna och företagen vill bara fortsätta göra affärer.

Miguel Palacin berättade att ursprungsfolken har förslag på alternativa lösningar. De använder begreppet ”gott levande”, buen vivir, eller Sumak Kawsay som det heter på Quechua, som är en del i den andinska ursprungsfolkens livsfilosofi. Det handlar om att leva i balans med naturen och att se bortom individualism, vinstmaximering, kommersialiseringen av livet och så vidare.

Slutligen pratade Luiz de Moura från MST (Movimiento Sem Terra, de jordlösas rörelse) i Brasilien om sockerrörsodlingens påverkan på lantarbetare och jordlösa.

Christopher Eriksson

Läs också rapporten Red Sugar, Green Deserts här.

Texten är tagen från Fians hemsida.(http://www.fian.se/index.php?menu=presskunskapsrum&fullarticleid=447)

Entry filed under: Nyheter. Tags: .

Arbetetar protesterar i Uruguay Film och föredrag i Uppsala: The Eucalyptus Greenwash

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


What paper can do

Citat ur Stora Ensos hållbarhetspolicy 2006

Ekonomiskt ansvar:
"Vi måste bedriva en lönsam verksamhet samt vara en attraktiv och pålitlig investering, arbetsgivare, leverantör och affärspartner. Vi strävar efter att bidra till ekonomiskt välstånd i de samhällen där vi är verksamma."

Miljöansvar:
"För att minimera miljöpåverkan har vi ett livscykelperspektiv och använder tillämplig
miljöteknik. Vi använder råvaror, energi och andra resurser på ett effektivt sätt. Våra produkter tillverkas huvudsakligen av förnybara råvaror som kan återvinnas och är säkra att använda. Vi verifierar virkets och fibrernas ursprung, anskaffar dem endast från lagliga och godtagbara källor och främjar ett uthålligt skogsbruk".

Socialt ansvar:
"Vi bedriver all vår verksamhet enligt etiska affärsprinciper. Vi respekterar och stöder globalt accepterade mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, och vi skapar en
sund och säker arbetsplats för alla anställda. Vi är en ansvarsfull samhällsmedborgare och tar vårt ansvar för att stödja social utveckling."

What paper can do

Citat från Stora Ensos hemsida. Vi tar miljöfrågorna på allvar:

"En del tror att miljöhänsyn och affärsverksamhet står i motsatsförhållande till varandra. Så är det inte.

För oss är miljöarbetet en investering i större konkurrenskraft och högre lönsamhet. Vi vill att våra leverantörer och samarbetspartners tillämpar samma principer som vi, så att miljöpåverkan kan minimeras i alla led - från råvara till slutprodukt.

Ett starkt konkurrensmedel.

Kunder, allmänhet, anställda och ägare tar miljöfrågorna på allvar och kräver att vi i vår verksamhet tar största möjliga miljöhänsyn.Vi nöjer oss inte med att följa lagar och andra myndighetskrav. Vi ställer hårdare krav, eftersom vi anser att en stark miljöprofil både bidrar till ett miljömässigt uthålligare samhälle och en starkare position i den internationella konkurrensen.

Trä är bättre för miljön

Genom att garantera att våra produkter kommer från skogar som brukas på ett ansvarsfullt sätt, stärker vi inte bara vår konkurrenskraft. Vi befäster också träets roll som ett miljöriktigt alternativ i jämförelse med andra material som aluminium, plåt och plast."

RSS rethink – Stora Enso

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

RSS Pulp News

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

RSS Skydda Skogen

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

What Paper Can Do

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 10 andra följare


%d bloggare gillar detta: