Jordlös besökte Stora Ensos bolagsstämma

Det hör inte till vanligheterna att en småbonde från Syd deltar på europeiska bolagsstämmor. Men på den svensk-finska skogsjätten Stora Ensos stämma fick företaget långväga besök. Marcelo Durão från de jordlösas rörelse, MST, hade kommit ända från Brasilien för att vittna inför aktieägarna.
 
Rethink, står det i mitten av den röda eukalyptusblomma som dagen till ära lanseras som Stora Ensos nya logga. Tänka om. Marcelo Durão stirrar på den stora banderoll som täcker huvudkontorets hela vägg och lyser ut över esplanaden i centrala Helsingfors. Marcelo Durão kan inte hålla sig för skratt.

– Det är som att de tog till sig precis det jag sa i går på universitetet och i dag på presskonferensen.

Ledordet i hans tal var just att företaget måste tänka om. Och tänka om rejält. De måste sluta med att alltid sätta vinsten i centrum, de måste sluta med att köra bort människor från sina marker i Kina, Brasilien och Uruguay, de måste sluta förstöra marken, regnskogen och grundvattnet med sina stora plantager av eukalyptus och de måste i stället börja ta ansvar för både miljön och lokalbefolkningens rätt att odla mat.

– Men jag tippar på att Stora Enso inte kommer att ändra sina affärsmetoder i fattigare länder. För det skulle innebära att de måste prioritera bort en del av sin vinst, säger Marcelo Durão.

Under det senaste decenniet har Stora Enso flyttat alltmer av sin produktion till Brasilien och Kina. Precis som den nya loggan antyder har företaget gått ifrån att odla tall och gran i Norden till att odla eukalyptus i tropiska klimat. Pappersfabriker, massabruk och sågverk i Sverige och Finland har lagts ner samtidigt som nya startats upp i bland annat Brasilien. Hundratusentals hektar mark har köpts upp för att odla snabbväxande eukalyptus i plantageform. Eukalyptusträd som är klara för avverkning redan efter sex-sju år, jämfört med de svenska barrträden som kan kräva 90 år innan de är redo för att bli papper. Som vd:n Jouko Karvinen uttrycker det: Stora Enso gör väldigt bra resultat.

Marcelo Durão biter sig i läppen där han står och tittar på banderollen i snålblåsten.

– Det är klart, cheferna var ju där när jag höll mina tal, så de kanske hörde vad jag sa.

På vartenda evenemang i Helsingfors där Marcelo Durão deltagit har han följts av två observatörer. Otavio Pontes, vice vd för Stora Enso i Latinamerika och Terhi Koipijärvi, chef för globalt ansvar i företaget, har varit hans ofrivilliga följeslagare såväl på universitetet som på pressmöten.

Vi börjar gå mot bolagsstämman. Ingången till konferenscentret kantas av kostymklädda män och glänsande bilar. Stora Ensos vinst år 2010 uppgick till åtta miljarder kronor. Företagets omsättning är fyra gånger större än kostnaden för det omtalade barnbidraget Bolsa Família som delas ut till över 40 miljoner fattiga brasilianare.

I entréhallen möts vi återigen av loggor och av det nya ledordet Rethink. Ett tiotal stora tv-skärmar visar filmer från olika delar av världen. Stora Enso bidrar till utveckling i Laos, Stora Enso minskar fattigdomen i Kina och Stora Enso räddar regnskogen i Brasilien. En aktieägare tittar på filmerna och muttrar till:

– Jag undrar just varför de inte gör lika fina reklamfilmer från de bruksorter i Finland som nu håller på att dö ut.
Marcelo Durão har kommit till bolagsstämman för att informera aktieägarna om vad som försiggår i andra delar av världen.

– De måste få veta hur vi tvingas leva på grund av deras företag. Jag har en skyldighet att berätta för dem, säger han.

Tre enskilda aktieägare har lagt två motioner som fokuserar just på aktieägarnas ansvar. Den ena handlar om att göra en oberoende utredning utifrån all den kritik företaget fått i Kina och Brasilien. Den andra handlar om att göra en utlottning bland samtliga aktieägare om att varje år skicka en person för att jobba sex månader på Stora Ensos plantager i Brasilien. Efter arbetsperioden ska aktieägaren rapportera tillbaka till bolagsstämman om hur situationen var där. På så sätt skulle alla aktieägare få bättre kunskap om företagets verksamhet.

– Vi vill diskutera vilket ansvar aktieägarna har. Är det så att man bara kan investera i något utan att sedan ta något moraliskt ansvar för det? Eller måste vi faktiskt ta ett ansvar för hur vi tjänar våra pengar? undrar Niklas Toivakainen, en av de aktieägare som står bakom motionen.

Bolagsstämman drar igång. Marcelo Durão är där som ombud för en aktieägare och har en röst att lägga. Marcus Wallenberg har fyra tusen. Men stämmans ordförande böjar med att förklara att vi inte kommer att rösta något här i dag. Tre av de största aktieinnehavarna, Nordea, SEB och Handelsbanken, är inte närvarande och har redan lagt sina förtidsröster. Därför har det ingen betydelse vad Marcelo Durão och de andra på bolagsstämman röstar.

Vd:n Jouko Karvinen presenterar företagets goda resultat och den nya imagen Rethink.

– Världen tänker om och vi tänker om. Jorden mår dåligt och nu måste vi se till att vi inte drunknar i plast.

Jouko Karvinen tar upp lite av den kritik som företaget stött på utomlands. Han säger att han är stolt över sitt företag och att han tycker att de gör ett fantastiskt jobb, men samtidigt välkomnar han all typ av dialog med kritiska röster. Stora Enso vill lyssna och bli bättre.

Marcelo Durão viftar intensivt för att få ordet bland alla aktieägare. Efter en lång stund lyckas han till slut bli tillfrågad av ordföranden, men redan efter att han presenterat sig blir han avbruten för att han är för långrandig och för att han måste ställa en fråga. Max en minut, upprepar ordföranden flera gånger under de dryga två minuter som Marcelo Durão talar.

– Precis som ni har jag många filmer från Stora Ensos verksamhet i Brasilien. Jag skulle gärna vilja visa dem för er alla. Då skulle ni få se hur Stora Enso förstör mark, regnskog och grundvatten. Och ni skulle få se hur företaget skapar konflikter med småbönder, ursprungsfolk och jordlösa. Jag undrar, kan man inte använda något av dessa miljontals euro i vinst för att ni aktieägare åker och tittar med egna ögon hur vi har det i Brasilien?

Jouko Karvinen går upp på podiet för att ge ett svar.

– Jag är mycket glad att ni är här och jag önskar att ni kan komma och besöka oss i Brasilien. Men precis som vi måste lyssna på er i de sociala rörelserna så måste ni lyssna på oss. Vi måste alla sträva efter att gå framåt och nå en kompromiss, säger han.

Efter bolagsstämman är Marcelo Durão besviken, men inte förvånad.

– Visst känns det ironiskt att de får tjugo minuter på sig att visa fina filmer från Brasilien, medan jag knappt får säga ett ord. Men jag tror egentligen inte att det här är rätt forum. Vårt hopp är inte att cheferna ska ändra sig utan att allmänheten ska sätta press på företaget. Och kanske att många aktieägare går ihop och kräver en förändring.

Precis när han säger det kommer en äldre aktieägare fram, tittar på Marcelo och säger på en upprörd finska:

– Vet du att det är väldigt oartigt att ha keps på sig inomhus?

Morgonen därpå vaknar Helsingfors upp till en ny dag. Finlands största dagstidning, Helsingin Sanomat, pryds av en annons som täcker nästan hela förstasidan. Bilden föreställer de gröna eukalyptusplantagerna i östra Brasilien. Med stora bokstäver står det: ”Stora Enso räddar regnskogar”.

Text och foto: Kerstin Edquist

FOTNOT: De två motionerna togs inte upp för omröstning. Förslaget om lottning sågs inte som juridiskt hållbart och förslaget om en oberoende utredning besvarades enbart med en kommentar från vd:n om att Stora Enso gör många utredningar och att de är helt offentliga.