Bergsvik Skog kritiseras i ny rapport

Naturskyddsföreningens nya rapport  ”Under the Cover of the Swedish Forestry Model” som publicerades den 7 mars i år har rönt stor uppmärksamhet, både i Sverige och i Europa. En liten del av uppmärksamheten kommer från de stora skogsbolagen Bergsvik Skog som ägs av Stora Enso, samt Sveaskog, som inte helt oväntat anser att rapporten ger en orättvis bild av deras arbete.

Naturskyddsföreningen har under flera år dokumenterat situationen i de svenska skogarna. Den svenska modellen, med frihet under ansvar, innebär att det fortfarande kalhuggs skogar med höga naturvärden i ett skogslandskap där endast en bråkdel värdefull naturskog återstår. Antalet rödlistade arter i skogslandskapet har ökat samtidigt som arealen av den naturskog som arterna är beroende av minskar.

- De fakta som presenteras i rapporten är hämtade från flera års studier i fält av föreningens ideella naturvårdare, men också från ledande naturvårdsforskare och naturvårdsspecialister runt om i landet. Enigheten är total i den centrala frågan som rapporten handlar om: avverkningen av de kvarvarande skogarna med höga naturvärden måste hejdas, säger Karin Åström, vice ordförande Naturskyddsföreningen.

Läs Naturskyddsföreningens rapport

 

FN förespråkar småskaligt jordbruk

Agroekologiska jordbruksmetoder är mycket mer effektiva än storskaligt jordbruk  för att producera mat för världens växande befolkning. Det slår FNs specielle rapportör om rätten till mat, Olivier de Schutter, fast i en ny rapport som innebär ett paradigmskifte sedan den gröna revolutionen.

- Vi kommer inte att lösa hungerproblemen eller stoppa klimatförändringar genom industriellt jordbruk på stora plantage. Lösningen ligger i att stödja småskaliga jordbrukares kunskaper och erfarenheter och öka deras inkomster så de kan bidra till utvecklingen på landsbygden, skriver belgaren Schutter i FN-rapporten, som är baserad på färsk vetenskaplig litteratur.

Sedan den gröna revolutionen på 1970-talet har de flesta inflytelserika organ och företag på jordbruksområdet, inklusive FN, hävdat att genmodifierade grödor och kemiska produkter är vägen för att höja avkastningen och matproduktionen i världen. Därför innebär den nya rapporten ett paradigmskifte och något som småbrukarrörelsen har kämpat för i flera decennier.

Schutter är speciellt oroad över hungerproblematiken i Afrika och hänvisar till tjugo afrikanska projekt som visar att det är möjligt att fördubbla matproduktionen under en tidsperiod på mellan tre och tio år med hjälp av agroekologiska metoder, speciellt i områden som är ofördelaktiga för jordbruk och där hungerproblemen är som störst.

Ironiskt nog utgår Schutter från samma framtidsscenario som det transnationella företaget Monsanto, som i sin reklam hävdar att GMO-utsäde, kemikalier och storskalighet är nödvändiga för att föda en befolkning på uppskattningsvis nio miljarder människor år 2050. Men Schutters lösning är alltså den motsatta:

- Agroekologi är en kunskapsintensiv approach. Det krävs att regeringar investerar i agroekologisk forskning och deltagande jordbruksteknisk rådgivning. Staten och biståndsgivare har nyckelroller att spela här. Privata företag kommer inte att investera tid och pengar i jordbruksmetoder som de inte tjänar pengar på genom patent eller nya marknader för kemiska produkter eller modifierade utsäden.

Texten är skriven av Lena Zetterström och har tidigar publicerats på latinamerika.nu